Rimfaxe

Under de senaste åren har ett antal framstående ekonomiska observatörer förutspått den amerikanska medelklassens sönderfall. Utifrån ett svenskt perspektiv är det inte helt enkelt att tolka denna utveckling och dess potentiella ekonomiska, samt politiska implikationer. Trots vissa skilda förutsättningar kan det dock vara av intresse att syna dessa problemställningar närmare.

Den amerikanska medelklassen har under de senaste trettio åren genomgått stora förändringar. Från att ha lagt undan omkring 11% av en familjs inkomst i sparade medel år 1970, sparar den genomsnittlige amerikanska medelklassfamiljen per idag nästan ingenting – rent statistiskt sett är han eller hon rent av skuldsatt. Att många kärnfamiljer inom den amerikanska medelklassen skulle vara ekonomiskt utsatta och på randen av konkurs kan vid första anblicken tyckas vara ett lyxproblem. Om man låter sig vara lite fördomsfull kan man spekulera kring att de helt enkelt spenderar pengarna som om de levde ombord på en lyxkryssare. En stor andel av fartygets medelklass tycks förvisso sakta sjunka ned i fattigdom, men de faktorer som ligger bakom medelklassens kris verkar vara mer djupgående än vad man kanske skulle kunna tro.

Elizabeth Warren, juridikprofessor vid Harvard, publicerade år 2003 boken The Two-Income Trap: Why Middle-Class Mothers and Fathers Are Going Broke.

Om hennes teser kring medelklassens kollaps stämmer, innebär denna utveckling ett flertal olika konsekvenser. Medelklassen har traditionellt sett varit det amerikanska samhällets ekonomiska och politiska ryggrad, vilket betyder att det är svårt att överblicka de förändringar som är under väg. En medelklass som sjunker ned i fattigdom kommer antagligen leda till att den ekonomiska krisen fördjupas på sikt – i takt med att antalet entreprenörer minskar kan man nog också räkna med att allt färre arbetstillfällen framskapas. Idag äger omkring 400 rika amerikaner över hälften av allt kapital i USA. Den ekonomiska makten är på så sätt redan centrerad på ett fåtal aktörer, vilka nu framöver kommer att uppleva en minskad konkurrens i samband med medelklassens borttynande. De större företagens dominans och maktpositioner cementeras på så sätt, på bekostnad av mindre företagares försvagade konkurrenskraft.

The Coming Collapse of the Middle Class, 2007

Vad spenderar då den amerikanska medelklassen sina pengar på? Warrens studier visar att det framförallt är bostadskostnader, hälsoförsäkringar och amorteringar som har ökat sedan 1970. För en vanlig kärnfamilj med en mamma, pappa och två barn, har kostnaden för husköp närmare fördubblats under trettio år. Kostnaden för barnpassning har likaså skjutit i höjden. Amorteringar på huslån är för amerikanen idag omkring 76% dyrare än vad de var 1970. Samtidigt har hushållens utgifter för kläder, mat och många viktiga basvaror sjunkit under denna period. (Dessa tal är är givetvis korrigerade för inflation)

Den amerikanske mannen tjänar idag omkring 800$ mindre (cirka 7.200 SEK) än vad hans pappa gjorde för trettio år sedan, efter att lönen justerats för inflation. Trots att kärnfamiljen med två barn numera har båda föräldrarna i arbete, till skillnad mot för en generation sedan, har denna familj i praktiken det långt svårare att hantera en ekonomisk svacka än vad samma kärnfamilj hade för trettio år sedan. Marginalerna är helt enkelt snävare, liksom att hus-, barnpassnings- och amorteringskostnader har stigit avsevärt. Professor Warrens teori är att den amerikanska medelklassfamiljen i hög grad numera investerar en betydande del av sin inkomst i attraktiva områden och skolor.

I takt med en ökad invandring och en minskande vit befolkning kan man räkna med att detta innebär lukrativa investeringar för ekonomiska spekulanter inom de rätta bostadsmarknaderna. Varje erfaren mäklare vet nämligen att ett områdes attraktivitet är avhängande av skolornas kvalitet, liksom av områdets etniska komposition. Den amerikanska medelklassens kollaps innebär därför att färre och färre vita amerikaner kommer att ha möjlighet att bosätta sig där deras barn kan växa upp i trygghet och med tillgång till välfungerande skolor som inte är präglade av våld och etniska motsättningar. Den generella trenden med allt dyrare bostäder i storstäderna, som för varje årtionde kräver allt högre bostadslån, försenar alltmer unga familjer när det gäller möjligheten att etablera sig och bilda familj.

Frågan är hur denna utveckling kommer att påverka Amerikas nuvarande framträdande position på den geopolitiska kartan. Antingen kan det vara så att landets maktskikt kommer att tjäna på att en betydande del av medelklassen sjunker ned och fastnar i ett ekorrhjul av kreditkorts- och amorteringsslaveri. Det är dessutom långt mer lukrativt att låna ut pengar till de som har svårt att betala sina räkningar, än till de som raskt betalar av kreditkortsskulder. Detta kan tyckas motsägelsefullt, men när det gäller kreditkortslån som börjar på 9,9% och som sedan stiger mot bortåt 29,9%, eller till 35%, så är det enbart de minst bemedlade som drabbas av sådana ockerräntor då de har svårigheter att uppfylla de reguljära kraven. Genom att de endast har råd att betala de lägsta ränteavgifterna, hamnar de lätt i en situation där de aldrig kan lyckas betala av sina skulder trots att de har återbetalat skuldernas ursprungliga belopp mångdubbelt. Möjligheten till konkurs som en sista utväg ur detta ränteslaveri har dessutom försämrats genom den kontroversiella konkurslagstiftning som infördes i USA år 2005.

En annan möjlighet är att denna utveckling kommer att leda till att Amerikas ekonomiska och politiska pelare sakta urholkas, vilket på så sätt och på sikt kan komma att underminera landets roll som världshegemon. Priset för detta ekonomiska fall kommer oavsett scenario att väga tyngst på arbetarklassens axlar, liksom på de tidigare medelklassfamiljer som ofrivilligt är tvungna att bli en del av denna.